Klimat- och energistrategi

Statsrådet bereder under ledning av arbets- och näringsministeriet en klimat- och energistrategi i enlighet med Sanna Marins regeringsprogram. Strategin bereds på ett samordnat sätt med den klimatpolitiska planen på medellång sikt. Den klimatpolitiska planen sam-ordnas av miljöministeriet och i den fastställs de nya politikåtgärderna inom den s.k. externa ansvarsfördelningssektorn i EU:s utsläppshandelssystem.

Strategin omfattar alla källor till växthusgasutsläpp (utsläppshandelssektorn, ansvarsför-delningssektorn, markanvändningssektorn) och sänkor (markanvändningssektorn).

Den omfattar också analyser enligt de fem dimensionerna i EU:s energiunion (minskade koldioxidutsläpp inkl. förnybar energi, energieffektivitet, energimarknaden, energitrygghet och FoUI-åtgärder), anpassning till klimatförändringar, energi- och växthusgasbalanser samt ingående konsekvensbedömningar av den valda politikåtgärden (miljökonsekvenser, jämlikhet mellan könen, samhällsekonomi, statsfinanserna samt sociala och regionala konsekvenser). Dessutom kan man i strategin lyfta fram andra aktuella teman inom energi- och klimatpolitiken, t.ex. försörjningsberedskapen för energi.

I både de politikåtgärder som fastställs i strategin och de scenarier som baserar sig på dem fästs det största vikt vid att EU:s klimat- och energimål för 2030 uppfylls och vid re-geringsprogrammets mål om koldioxidneutralitet 2035.

Politikåtgärderna utvärderas utifrån hur verkningsfulla och kostnadseffektiva de är och med beaktande av regionala skillnader och sysselsättningseffekter. Med scenariokalkyler som sträcker sig till 2040 bedöms energibalanserna för olika branscher och utvecklingen av växthusgasutsläppen. Scenarierna har en väsentlig roll när effekterna av olika politikåt-gärder bedöms.

 Vid beredningen av strategin beaktas också de lagstiftningsförslag om skärpning av målen för 2030 som kommissionen kommer att lägga fram sommaren 2021 och som hänför sig till meddelandet om den europeiska gröna given (Green Deal) samt det sektorsvisa utred-ningsarbete som görs vid olika ministerier. Det gäller till exempel de sektorspecifika färdplanerna för ett koldioxidsnålt samhälle (ANM), arbetsgruppen för torvfrågor (ANM), arbetet för beräkning av byggnaders klimatavtryck (MM), färdplanen för fossilfria transporter (KM) och FM:s skattearbetsgrupper: En arbetsgrupp som utrett reformen av energibeskattningen och en arbetsgrupp som utreder en revidering av beskattningen av trafiken.

Den omfattande bakgrundsutredningen har färdigställts

Den omfattande bakgrundsutredningen till stöd för beredningen av klimat- och energistrategin liksom den klimatpolitiska planen på medellång sikt, projektet Kolneutralt Finland 2035 – effekter av klimat- och energipolitiska åtgärder (HIISI, Hiilineutraali Suomi 2035 – ilmasto- ja energiapolitiikan toimet ja vaikutukset) har färdigställts. Projektet finansieras av statsrå-dets utrednings- och forskningsverksamhet. Utredningen samordnades av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab i samarbete med Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Institutet för hälsa och välfärd och Pellervon taloustutkimus.

I slutet av år 2021 lät ministerierna gemensamt göra en kompletterande studie om politikåtgärdernas inverkan på växthusgasutsläppen, energibalanser och nationalekonomin. Rapporten publicerades i februari 2022, länk till pressmeddelandet.

Klimat- och energistrategin bereds som ett gemensamt projekt för statsrådet. I projektet deltar utöver arbets- och näringsministeriet också miljöministeriet, kommunikationsministe-riet, jord- och skogsbruksministeriet och finansministeriet. Dessutom utnyttjas i stor ut-sträckning sakkunskapen vid de ämbetsverk som lyder under ministerierna.

Strategiarbetet samordnas av ministerarbetsgruppen för klimat - och energipolitik. Innehållet i den nya klimat- och energistrategin färdigställs i början av 2022.

Regeringens beredning av en klimat- och energistrategi

Tidslinje

Regeringesn beredring av en klimat- och energistrategi