Kolumner

Sysselsättningssiffrorna för mars ser svaga ut jämfört med året innan. Även om antalet arbetslösa har ökat endast lite sedan februari, väcker ökningen av antalet arbetslösa med högskoleutbildning oro.

”Ydinenergialla tuotetulle sähkölle oli kylmillä talvikeleillä todellakin kysyntää. Aiempaa haastavampi energiamarkkinatilanne on lisännyt ymmärrystä ydinenergian käytölle myös ympäri Eurooppaa. Kannustankin suomalaisia aktiivisuuteen EU:n suuntaan. Brysselin koneeseen kannattaa astua”, kirjoittaa teollisuusneuvos Juho Korteniemi kolumnissaan.

Färska uppgifter från arbetsförmedlingsstatistiken för februari visar att situationen på arbetsmarknaden är avvaktande. Det har inte skett några nämnvärda förändringar i någondera riktningen jämfört med siffrorna för januari. Arbetslösheten drabbar främst arbetstagare inom konjunkturkänsliga branscher, ungdomar, personer över 55 år och framför allt personer med utländsk bakgrund.

Ren energi i Finland är ett av huvudtemana i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. De energi- och klimatpolitiska åtgärderna under de kommande åren ska fastställas i en omfattande nationell strategi. Det viktiga är att skapa en förutsägbar och ekonomiskt hållbar grund för de stora investeringsinsatser som inte bara behövs för att främja klimatmålen utan också för att få vår samhällsekonomi att växa.

Sysselsättningsöversikten från januari stärker den vändning till det bättre som syntes i december. Antalet lediga jobb har ökat från december. Arbetslösheten har inte heller ökat på några månader. Detta är en fin början på 2024 och förhoppningsvis kommer de spirande löftena om ekonomisk tillväxt att uppfyllas.

Översikten för december över den offentliga arbetsförmedlingen innehåller både goda och dåliga nyheter.

Under den senaste tiden har vi oroat oss över bristen på arbetskraft inom många olika branscher, såsom social- och hälsovården, småbarnspedagogiken och många IKT-branscher. Dessa jobb kan inte tillsättas enbart med egen arbetskraft. Därför har vi i likhet med andra europeiska länder lockat arbetstagare från utlandet. Arbetskraftsinvandringen har ökat, konstaterar understatssekreterare Elina Pylkkänen i sin kolumn.

Väte är stjärnornas bränsle, som även gör vårt liv möjligt. Mänsklighetens förmåga att använda fusionsenergi som energikälla är fortfarande i sin linda, så väte har en annan roll på jorden. Traditionellt används väte redan som råvara i många industriella processer, till exempel oljeraffinering. Det finns ett nytt, klimatbaserat behov att utnyttja rent väte i processer som ersätter den fossilbaserade produktionen.

En ny slags historia skapas på arbetsmarknaden. Det finns många lediga jobb trots att vi befinner oss i en lågkonjunktur. Samtidigt har utbudet av arbetskraft plötsligt ökat till följd av en rekordhög invandring, konstaterar understatssekreterare Elina Pylkkänen i sin kolumn.

Människor som hotas av strukturell arbetslöshet har ett akut behov att få utbildning inom de branscher där det behövs arbetskraft, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen i sin kolumn.

Regeringens viktigaste mål är att åter styra in Finland på ett tillväxtspår. Sammanslagningen av statens kapitalplaceringsbolag – Finlands Industriinvestering Ab, Business Finland Venture Capital Ab, Oppiva Invest Oy och Klimatfonden Ab – är ett led i detta arbete. Genom sammanslagningen eftersträvas största möjliga tillväxt och näringspolitiska genomslag för företagen, men också synergifördelar. Målet är att statens begränsade resurser används så effektivt som möjligt.

Traditionella teoretiska lagbundenheter i den ekonomiska vetenskapen har många gånger prövats. Ofta har man varit tvungen att överge gamla ekonomiska läror när verkligheten inte lyder den ekonomiska teori som bevisats på papper. En sådan egendomlighet passerades nyligen, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen i sina kolumnen.

Finland behöver hållbar tillväxt. Detta är regeringens viktigaste finanspolitiska mål. Vi behöver tillväxt för att kunna förbättra hållbarheten i de offentliga finanserna och höja sysselsättningsgraden till 80 procent fram till 2031. Företagare och företag har en central roll när det gäller att skapa nya arbetstillfällen.

I år produceras redan över 40 procent av den finska elen med kärnenergi. I framtiden kan kärnenergi produceras också i mindre enheter än för närvarande och utnyttjas för nya ändamål, såsom för uppvärmning av industri och samhällen. Nya utsikter för verksamheten inom sektorn förutsätter ett nytt slags grepp också inom förvaltningen, skriver industriråd Juho Korteniemi.

Finland behöver internationell arbetskraft för att svara på efterfrågan på arbetsmarknaden och bristen på kompetent arbetskraft. För att internationella experter ska komma till Finland och arbeta måste Finland ha dragnings- och hållkraft ur både arbetstagarnas och arbetsgivarnas synvinkel.

Det finns en viss spänning i luften varje gång de senaste sysselsättnings- och arbetslöshetssiff-rorna offentliggörs. De uppgifter för juli som publicerades i dag den 22 augusti 2023 visar att arbetslösheten inte har ökat nämnvärt jämfört med läget för en månad sedan. Detta är en hel-hetssituation som inte avslöjar den branschvisa situationen. Inom byggbranschen har arbetslösheten nu ökat klart, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen i sin kolumn.

Före Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 importerades cirka en tredjedel av den energi som användes i Finland från Ryssland. Denna andel pressades genom målmedvetna åtgärder till nästan noll inom några månader, och det energikrig som Ryssland inledde kunde människor inte undgå att märka i konsumentpriserna. När energimarknaden hittar en ny form är det bra att granska vad som ersatte den ryska energin och vilka mer bestående konsekvenser förändringarna i handeln har, skriver avdelningschef Riku Huttunen i sin kolumn.

I juni fanns det 264 700 arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringstjänsterna. I maj var antalet ungefär 26 000 färre. Lyckligtvis är detta en typisk säsongsvariation och inte så alarmerande, eftersom det vid den här tiden i fjol bara fanns omkring 5 000 färre arbetslösa.

Arbetslösheten korrelerar med den ekonomiska konjunkturen, i allmänhet med en liten fördröjning. För innevarande år förutspås nolltillväxt, men arbetslösheten har inte alls ökat nämnvärt, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen.

Att öka sysselsättningen är ett av de viktigaste målen även under nästa regeringsperiod utifrån de pågående förhandlingarna. Och det är mycket motiverat att det ska vara så, eftersom bristen på kompetent arbetskraft har varit ett problem för över hälften av arbetsgivarna, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen i sin kolumn.