Arbets- och näringsministeriet har dragit upp riktlinjer för prioriteringarna i energistödet för 2024. Genom energistödet främjas produktion av förnybar energi, produktion av förnybar vätgas och av drivmedel som framställs av den, energisparande eller effektivisering av produktionen och användningen av energi, utnyttjande av spillvärme eller annan omvandling av energisystemet så att det blir koldioxidsnålt.

Arbets- och näringsministeriet har tillsammans med sektorerna inlett arbetet med att uppdatera färdplanerna för koldioxidsnålhet. Under förra regeringsperioden utarbetade 13 sektorer egna färdplaner som beskriver olika sektorers vägar mot koldioxidsnålhet. Ett genomförande som utgår från sektorerna gör det lättare att säkerställa att färdplanerna är sådana som företagen inom branschen kan ta till sig och genuint förbinda sig till.

De företag och kommuner som anslutit sig till energieffektivitetsavtalen har 2017–2022 genomfört sammanlagt nästan 25 000 enskilda energieffektivitetsåtgärder. Åtgärderna effektiverar den årliga energianvändningen med sammanlagt med nästan 12,5 terawattimmar, vilket motsvarar den årliga energianvändningen i 625 000 småhus med elvärme.

Arbets- och näringsministeriet har skickat ett utkast till ändring av förordningen om energistöd på remiss. I den nuvarande förordningen, som utfärdades i mars, föreslås ändringar för att den ska motsvara de ändringar som gjorts i EU:s regler om statligt stöd (den s.k. allmänna gruppundantagsförordningen). I förordningen görs även vissa tekniska och språkliga ändringar.

Finland lämnade utkastet till uppdatering av sin integrerade nationella energi- och klimatplan (NECP) till Europeiska kommissionen den 30 juni 2023. De energi- och klimatpolitiska målen i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo har också inkluderats i Finlands plan.