Hållbar återhämtning ska bli resultatbaserad

Det rådande coronaläget har ytterligare stärkt behovet av en effektiv och resultatrik användning av offentliga medel. Det har förekommit mycket diskussion om till vad medel ska riktas och hur stimu-lansåtgärderna ska bygga upp ett s.k. nytt normalt. På grund av situationens natur verkar stimulan-såtgärderna koncentreras bl.a. till att stödja sysselsättningen och förbättra barnfamiljernas kristålig-het. Vid sidan av ekonomin och människornas välfärd är det viktigt att också granska miljöns välbe-finnande.

EU:s program för grön utveckling Green Deal kräver ambitiösa åtgärder och coronaläget har inte förändrat behovet av dem. Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonar i sitt tal i april att Green Deal är en investering i hållbarhet och cirkulär ekonomi, vilket stärker ländernas resiliens. Med hjälp av miljö- och klimathållbara produktionskedjor kan länderna minska beroendet av globala produktionskedjor och samtidigt svara mot sina klimatmål.

En hållbar återhämtning är också lönsam för ekonomin. En nyligen publicerad studie från universitetet i Oxford jämförde de ekonomiska och klimatmässiga effekterna av olika typer av återhämtningsalternativ. Undersökningen visar att miljövänliga stimulansprojekt skapar fler arbetstillfällen, ger mer pengar på kort sikt och på lång sikt leder till kostnadsbesparingar jämfört med traditionell återhämtning. Det skulle vara förnuftigt att identifiera de metoder som stärker ekonomin och ökar människornas och miljöns välbefinnande.

Kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling har som mål att göra användningen av offentliga medel resultatorienterad och proaktiv. I praktiken innebär detta att utgångspunkterna för den strategiska planeringen, budgeteringen och upphandlingen är effekterna på välbefinnandet, som också fungerar som mätare för att genomförandet har lyckats. Även finansieringen är bunden till uppnådda välfärdseffekter, inte till enskilda tjänster.

Oftast fokuserar upphandlingarnas miljöaspekter endast på hur negativa miljökonsekvenser kan undvikas. Det är viktigt att förebygga olägenheter, men genom resultatbaserad upphandling kan man aktivt skaffa positiva miljökonsekvenser och betala endast för att de förverkligas. Dessutom kan projekten planeras så att människors sysselsättning, vissa sociala gruppers behov eller ekonomiska inbesparingar för kommunerna och staten också är ett villkor för genomförandet av projektet.

Vi arbetar för närvarande med tre miljöteman där detta tänkande testas i Finland: näringsåtervinning av gödsel och utveckling av ekosystemet på marknaden för återvunna gödselmedel för att minska föroreningen i Östersjön, iståndsättning av avrinningsområdena för att förbättra fiskresursernas livskraft samt boendets energieffektivitet för att minska klimatutsläppen.

Till stöd för planeringen och mätningen av miljöupphandlingarnas resultat finns ofta forskningsdata, data och modelleringsverktyg väl tillgängliga. Genomförandet av näringskretsloppet för stallgödsel kan mätas t.ex. genom en minskad överdriven användning av fosfor och modellering av konsekvenserna för vattendragen i området. Dessutom kan man bedöma bl.a. de positiva klimat- och sysselsättningseffekterna samt verksamhetens konsekvenser för jordbrukarna i regionen.

När finansieringen av upphandlingar är bunden till konsekvenserna för miljön och välfärden, säkerställs det att den offentliga sektorns finansiering används effektivt och att man håller sig till att förebygga framtida olägenheter och kostnader. För att detta ska bli verklighet krävs ett nytt slags tänkande. Coronaläget har dock visat att vi har mod och förmåga att fatta snabba beslut och genomföra nya idéer. Nu är det dags att övergå från budgetanslagstänkande till hållbara välfärdsinvesteringar. Det, om något, är att bygga det berömda nya normala.

 

Elina Järvelä
ledande sakkunnig
Kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling