Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna

Utredning föreslår ändringar i det nuvarande förbehållssystemet vid malmletning för att minska osäkerheten

Arbets- och näringsministeriet
14.6.2021 12.02 | Publicerad på svenska 16.6.2021 kl. 10.06
Pressmeddelande
Kaivosalue

Med tanke på gruvdrift har den nuvarande förbehållsanmälan upplevts som ett fungerande förfarande. Det gällande systemet skapar dock osäkerhet för markägarna och de lokala näringsidkarna. Detta framgår av en av arbets- och näringsministeriet den 14 juni 2021 publicerad utredning om hur förbehållsmekanismen enligt den gällande gruvlagen fungerar.

I det nuvarande inmutningssystemet enligt gruvlagen har den som hittat en fyndighet företräde att ansöka om tillstånd att utnyttja en fyndighet som innehåller gruvmineraler. Det viktigaste målet med systemet är att främja ställningen för den som hittar gruvmineraler oberoende av äganderätten i fråga om den fasta tillgången och skapa incitament för malmletning och gruvdrift. Förbehållsanmälan ger förbehållaren företräde att ansöka om andra tillstånd enligt gruvlagen för det område som omfattas av förbehållet. 

Enligt utredningen är det inte möjligt att helt slopa förbehållsmekanismen utan att det genom något annat förfarande som tryggar regleringens mål säkerställs att de viktigaste förbehållsanmälningsmålen uppnås. 

Markägarna som äger förbehållsområdet, näringsidkarna och andra intressentgrupper har upplevt att förbehållsmekanismen i gruvlagen skapar osäkerhet, även om ett förbehåll inte ger rätt till undersökningsåtgärder. Osäkerheten har accentuerats i synnerhet om bedrivandet av näringen i fråga har upplevts vara svårt att samordna med en eventuell senare gruvdrift.

Man har bland annat upplevt att storleken på de områden som är föremål för förbehåll är ett problem. I utredningen föreslås som ett alternativ att det till förbehållen utöver beslutsavgiften fogas en avgift som kopplas till förbehållsområdenas storlek. Då har förbehållaren ett incitament att redan vid planeringen av förbehållsområdet överväga områdets ändamålsenliga omfattning och på eget initiativ begränsa storleken på förbehållsområdet. Som ett annat alternativ föreslås att vissa områden avgränsas, vilka inte kan beröras av ett förbehåll. 

När det gäller de sociala verkningarna i anslutning till förbehåll kunde man också överväga om det till skillnad från nuläget borde informeras om en förbehållsanmälan redan innan gruvmyndigheten fattat beslut i ärendet, men efter att anmälan lämnats in. En tidig upplysning om att en förbehållsanmälan är anhängig kan för sin del förbättra invånarnas och intressentgruppernas tillgång till information och kanske främja den sociala acceptansen för förbehållsanmälningar. 

Utredningen gjordes för arbets- och näringsministeriet av advokatbyrån Hannes Snellman Oy. Utredningen kommer senare också att publiceras på engelska. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för beredningen av innehållet i förslaget till ändring av gruvlagen. 

Ytterligare information:
Eeva-Maija Puheloinen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7084, [email protected]
Riikka Aaltonen, gruvöverinspektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 4216, [email protected]
 

Tillbaka till toppen