Flytten av asylsökande med uppehållstillstånd till kommuner har inletts

Arbets- och näringsministeriet 16.9.2016 13.01
Pressmeddelande

Integrationen av dem som i höstas kommit till Finland som asylsökande och som därefter fått uppehållstillstånd pågår som bäst. Över hälften av dem som fått uppehållstillstånd har flyttat från flyktingförläggningarna till kommuner. Många har registrerat sig som kund hos arbets- och näringsbyrån och en integrationsplan har redan upprättats för dem.

Målet är att integrationen ska gå snabbare och smidigare än tidigare. I detta syfte utarbetade regeringen förra våren en handlingsplan för integration som genomförs som bäst.

Flyttmål är huvudstadsregionen och tillväxtcentra

Fram till utgången av augusti 2016 hade drygt 4 300 personer som ansökt om internationellt skydd fått uppehållstillstånd beviljat. Enligt Migrationsverkets uppgifter har närmare 60 procent av dem flyttat till kommuner.

Antalet kommunplatser som NTM-centralerna förhandlat fram har nästan tredubblats i år jämfört med tidigare. I augusti 2016 fanns det cirka 4 700 kommunplatser. För närvarande finns det ett avtal om mottagande med 186 kommuner. Av dem tar nästan 100 kommuner nu första gången eller efter ett avbrott på flera år emot personer i behov av internationellt skydd.

En aktuell uppskattning är att det behövs 8 400 kommunplatser för dem som fått uppehållstillstånd. Det behövs alltså ännu fler kommunplatser trots att många som fått uppehållstillstånd flyttar till kommuner också självständigt. Målet är att så många personer med uppehållstillstånd som möjligt ska flytta till den kommun som anvisas för dem.

Ofta motsvarar dock inte de önskemål som en kommun har och de önskemål som en person med uppehållstillstånd har varandra. Särskilt invandrarnas egna sammanslutningar lockar till sig nykomlingar. De som fått uppehållstillstånd har haft tendens att bosätta sig särskilt inom huvudstadsregionen och i landskapens centralstäder, trots att avtalsbaserade kommunplatser står till buds i andra delar av landet.

Integrationen förblir en stor utmaning

Under granskningsperioden april−juli 2016 anmälde sig cirka 1 600 medborgare i Irak, Somalia, Syrien eller Afghanistan som arbetslösa arbetssökande. Tre av fyra, dvs. 75 procent av dem, hade redan fått en integrationsplan upprättad. Övergången till tjänster sker långsamt. 16 procent hade påbörjat utbildning eller arbetsprövning under våren eller sommaren. I ett längre perspektiv ökar antalet personer i utbildning eller arbetsprövning till drygt hälften.

− Målet är att alla kunder ska hitta en väg till utbildning eller arbetslivet. Preliminära observationer tyder på att många har stora brister i sin utbildning och sitt yrkeskunnande, fastän det bland invandrarna också finns sådana som har sakkunskap som ska utnyttjas effektivare än tidigare bl.a. i näringsverksamheten. Integrationen av invandrare är en stor utmaning, konstaterar justitie- och arbetsminister Jari Lindström.

Eftersom arbetslösa arbetssökande inte statistikförs enligt uppehållstillståndskriteriet, är nationaliteten endast en riktgivande uppgift som beskriver situationen för de asylsökande som anlände i höstas. Uppgifterna omfattar således alla personer av ovan nämnda nationaliteter som anmält sig som arbetslösa arbetssökande, av vilka endast en del är sådana asylsökande som anlänt i höstas och fått uppehållstillstånd. Alla asylsökande som fått uppehållstillstånd blir å andra sidan inte kunder hos arbets- och näringsbyråerna eftersom de exempelvis inte är i arbetsför ålder eller annars står till arbetsmarknadens förfogande (t.ex. barn och unga, hemmamammor och äldre personer som inte längre är i arbetsför ålder och vilka fått uppehållstillstånd).

Ytterligare upplysningar:
justitie- och arbetsministerns specialmedarbetare Sakari Puisto, tfn 046 923 4915
överdirektör Tuija Oivo, ANM, tfn 050 396 0168